Skivrecension

Tincian
Atmosfärisk folk-dub Lira Gillar

9Bach

Tincian

Skivbolag: Real World/Border
Recenserad av: Lars Fahlin
Publicerad: 9 jun 2014

Dela den här recensionen:

9Bachs andra album (det första på Real World) skiljer sig från debuten främst genom att alla spår utom ett är egna kompositioner. Texterna och melodierna är komponerade av sångerskan Lisa Jên, med undantag av traditionella Pa Le?. Och två dikter som tonsatts.
Musiken är ett samarbete mellan Jên och Martin Hoyland, som tillsammans bildade 9Bach 2005. Gruppens tydliga inslag av urban klubbmusik gör 9Bach till en av folkmusikens få triphop-inspirerade band.
Sångerna på Tincian framförs på walesiska (med undantag av Asteri mou, som sjungs på grekiska), och har ”sprungit fram ur de bergrika gruvlandskapen Gerlan och Bethesda [i norra Wales]: deras karghet och skönhet, deras ständigt föränderliga stämningar och solidariteten hos de som lever där”.
Det är sånger om barnafödande, om modiga kvinnor, bortrövade barn, bortglömda, övergivna hus, skiffer, rött damm, om mannen som lämnar sitt jobb på stenbrottet för sista gången. Och om kärlek. En katalog av smärta, sorg och ilska, men här finns också både skönhet och lugn. Lisa Jêns röst är änglalik, eterisk, och förmedlar känslor av vemod som går bortom det svårbegripliga walesiska språket.
Förutom sina vokala insatser spelar Lisa Jên harmonium och piano. Martin Hoyland gitarrspel är näst intill utomjordiskt, i sitt stämningsskapande. De får dessutom god hjälp av Ali Byworth (trummor, slagverk), Dan Swain (bas), Esyllt Glyn Jones (harpa, sång) och Marain Roberts (sång), som alla bidrar till att göra Tincian till en exotisk, suggestiv, melankolisk och värmande upplevelse.


Fler recensioner

Annonser