Colter Wall
Songs of the plains
Skivbolag: Young Mary’s/BorderRecenserad av: Magnus Östnäs
Publicerad: 21 nov 2018
Dela den här recensionen:
1974 kom ett av Cornelis Vreeswijks kanske mest förbisedda album, Getinghonung, med Rune Gustafsson, Janne Schaffer och Jan Allan. En fullpoängare som drar igång i skallen när den 23-årige Colter Wall med avgrundsbaryton besjunger sin kanadensiska prärie och längtan efter att dö i landskapet han älskar mest. ”I cut through the Rockies like som unholy blade”, i öppningstiteln Plain to see plainsman.
Testa att sjunga låten Getinghonung Provençale över den, det funkar! Det finns en hemlängtan i Colter Walls röst som också fanns hos Cornelis, de kanadensiska slätterna är Colters hemlängtan, vilken Cornelis var har jag tillbringat trettio år att fundera över.
Fast det finns en avgörande skillnad mellan Cornelis och Colter: där den förstnämnde sänder direkt, på första slag, tar det lite längre tid att komma under huden på unge herr Wall. Det blir rätt mycket monologiserande, skulle Bergman ha sagt. Men understundom, vilket monologiserande! Avskalat, adderat munspel, någon steel och försiktigt bastrumspel från David Cobbs RCA Victor-studio i Nashville. Sa jag 23 år gammal?