Skivrecension

Persisk sång i konstmusikalisk omgivning

Kronos Quartet Marjan & Mahsa Vahdat   

Placeless

Skivbolag: Kirkelig Kulturverksted
Recenserad av: Gunder Wåhlberg
Publicerad: 28 Maj 2019

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Kronos Quartet har en särskild förmåga att vidga gränserna för olika musikaliska uttrycksformer och göra dessa till spännande och gränslös musikkonst. På den nya skivan Placeless med de iranska vokalartisterna systrarna Mahsa och Marjan Vahdat bygger dessa kammarmusikens förnyare vidare på sin öppenhet inför musikaliska kontraster.

En drivkraft som ju måste vara ömsesidig mellan parterna för att nå en spännande kvalitet i samspelet. Den klassiska persiska musiken har en lång tradition där instrumental och vokal musik alltid ligger nära varandra. Två uttryck med samma traditionella ursprung och musikaliska form. Den månghundraåriga persiska poesin är än i dag den givna källan för denna väl utvecklade sångtradition. Merparten av texterna på skivan är från Hafez och Rumi men också moderna iranska diktare. Skivans fjorton poem framförs på originalspråk och är alla tonsatta av Mahsa Vahdat, arrangerade av närstående musiker och finns i engelsk översättning.

Mahsa och Marjan Vahdat som här hittar en exklusiv samarbetsform med Kronos har sin skolning och förankring i en klassisk persisk sångform. Deras vokala uttryck ger stor plats för karaktäristiska individuella utsmyckningar. Det är en utmaning för Kronos att förhålla sig till den röstanvändning och rytmik som är grunden för systrarna Vahdats sångsätt. Vilken roll kan egentligen en modernistisk stråkkvartett ha i samspelet med en klassisk persisk sångform?

På cd-inspelningen, som gjordes i Kulturkirken Jakob i Oslo, framförs sångerna avskalade mycket av den ornamentik som i andra sammanhang ger identitet till såväl persiskt sångsätt som persisk instrumentering. Här ligger det vokala uttrycket i sångerna inom närmare räckhåll för Kronos stråkar att komplettera. Och det gör stråkmusikerna med omväxlande finstämda arrangemang som känsligt lägger sig runt systrarna Vahdats långa räcka av sånger. Ett kongenialt samspel där Kronos avstår från en dominerande roll. Därför blir resultatet ett lyft för både de lågmält framförda persiska poemen och stråkarnas följsamhet.