! Just nu upplever vår webbleverantör störningar som leder till långsammare svarstider på lira.se

Skivrecension

Akustisk sång- och instrumentalgrupp

The Druids

Pastime with good company

Skivbolag: Talking Elephant
Recenserad av: Lars Fahlin
Publicerad: 23 maj 2016

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Kvintetten The Druids var samtida med tidiga Fairport Convention och Steeleye Span, men valde att följa en mer traditionell riktning än sina kolleger. Pastime with good company (1972) var deras andra album och repertoaren kom från hela Storbritannien och Irland och allehanda källor: populära sånger, skillingtryck, folksamlingar och samtida kompositörer (John Tams Cogleton bear), arrangerade för gruppens fyra sångare – ofta i call-and-response-stil.
Det instrumentala ackompanjemanget har en genomgripande rustik, nästan arkaisk känsla. Det är välspelat och gemytligt om än inte alltid upphetsande, med undantag av den fina, romantiskt framförda The Irish girl.
Lite mer lössläppta blir de på de instrumentala låtarna, som har spelats in under olika pub-sessions (de hänvisar själva till hur alkohol kan frambringa den bästa musiken). Men det är först på a cappella-spåren som gruppen glänser på riktigt: Three merry men of Kent, The Digger’s song, Three jolly sportsmen, The White cockade. Då rör faktiskt nackhåren på sig och man kan till och med få för sig att tänka lite på genrens ledande exponenter, The Watersons.

Annonser