Moskus

Dela den här recensionen:

Den norska trion med klaviaturspelaren Anja Lauvdal, basisten Fredrik Luhr Dietrichson och trumslagaren Hans Hulbækmo har hittat och bosatt sig i en alldeles egen kammare i jazzens universum. Ett rum där egentligen ingenting är sig eller något annat likt, och kanske just därför är så enormt fascinerande. 

Det handlar om ett slags kammarmusikalisk kompott där improvisation, folktonsflum, minimalism och krautpsykedelia knådats samman och färgsatts med en palett där även de mest osannolika färgkombinationer är möjliga.

Sedan debutalbumet Salmesykkel kom 2012 har Moskus gjort en ny skiva vartannat år, alla mycket ha- och hörvärda. Inte minst nya Papirfuglen, där trion också kryddar musiken lika rejält som varierat med instrument som klockspel, cembalo, vocoder, syntar, mandolin, trummaskin, mungiga och cello.

Av skivans nio låtar är Hjorten i skogen och Å, var jeg en sangfugl bärare av en naturlyriskt doftande och synnerligen suggestiv rytmik medan de övriga, inte minst då Hildegard och titelspåret, är rejält utflippade saker. Självfallet på ett positivt sätt.