! Just nu upplever vår webbleverantör störningar som leder till långsammare svarstider på lira.se

Skivrecension

Americana/altrock

Torgeir Waldemar

No offending borders

Skivbolag: Jansen Plateproduksjon
Recenserad av: Daniel Gustavsson
Publicerad: 1 maj 2017

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Torgeir Waldemar slog igenom 2014 med sitt kritikerrosade debutalbum. Nu är det dags för uppföljaren. På öppningsspåret Falling rain låter han väldigt lik Bob Dylan kring skiftet 1960/1970-talet. På andra spåret, Summer in Toulouse, låter han i stället som The White Stripes. Så håller det sedan på. Om vartannat låter han som en protestsångare från 1970-talet, om vartannat låter han som ett alternativt rockband från 00-talet. Det spretar, även om hans mycket säregna röst knyter ihop låtarna hyfsat. Problemet är dock att Waldemar mest låter som någon annan, inte som sig själv. Man hör tydligt potentialen. Men albumet är och förblir en besvikelse.

Annonser