Klara Ahlersten, Harald Svensson

Dela den här recensionen:

Sångerskan Klara Ahlersten och pianisten och musikskaparen Harald Svensson ger nu ut sitt debutalbum som duo, ett album med en imponerande spännvidd och mångfald.

Harald Svensson har tonsatt dikter av Emily Dickinson, Ebba Lindqvist och Rainer Maria Rilke. Till detta kommer sånger av Victor Jara, Claudio Monteverdi, Soledad Bravo och Klara Ahlersten själv. Totalt fjorton sånger, för just sång och piano. Språket är svenska, engelska, spanska och italienska.

Det är ett ivrigt bläddrade bland minnen och det som har varit i livet, det som både skänkt smärta, sorg och glädje. Känslor väller in, som talar om uppgörelse och slut, men även om en början på något nytt. Det finns ingen anledning att vara rädd inför framtiden, trots att du ibland piskas av både skyfall och slagregn.

Allt detta kan beröra vardagliga banaliteter, men även de stora gåtorna i livet. Om existensens grundvalar.

Harald Svensson imponerar med en klangfull och övertygande musikalisk säkerhet och frihet. Tillsammans med Klara Ahlersten skapar han en musikalisk organisk helhet. En duo med klass. Sången har en alldeles egen prägel, en skörhet och en sprödhet, inte bräcklighet. En delaktig innerlighet.

Det finns en sak, som här förefaller så tydlig och uppenbar – det största hotet mot ordning och stabilitet i vårt liv kommer inifrån det egna jaget.