Shovels & Rope

Dela den här recensionen:

Bitvis är Shovels & Rope som en skenande långtradare på en dammig raksträcka i den amerikanska Södern. Fullständigt besinningslös och helt utan begränsningar. Men så bromsar duon plötsligt in och blir lågmälda och återhållsamma. Variationen är imponerande, trots att musiken till största delen bara framförs av trummor och gitarr.
Det är med andra ord inte mycket som har förändrats när äkta makarna Michael Trent och Cary Ann Hearst släpper fjärde albumet med egenskrivet material. Men vem bryr sig när det är så här vansinnigt bra. Det handlar fortfarande om slamrande trumspel, distade och allmänt stökiga gitarrer, jordnära stämsång och Cary Ann Hearsts till synes oändliga röstresurser.
Högsta växeln ligger i redan från start med låtarna I know och Botched execution innan duon varvar ner och låter lyssnaren hämta andan i finstämda St Anne’s Parade där en enkel mandolin och tremologitarr får ackompanjera en berättelse om ett liv med musik.
På Little seeds visar duon upp kanske sitt finaste textförfattande hittills. Långa ordrika berättelser om så vitt skilda ämnen som alzheimer, barnmedicinering och en kyrkmassaker. Det är mörkt, vackert och opolerat. Och spelas med fördel på högsta volym.