Thisell

Dela den här recensionen:

2010 samlades ett gäng musiker, med Peter Thisell i spetsen, tillsammans med kökspersonal, en fotograf, tre hundar och en kanin i en gammal byskola utanför Hässleholm. Tanken var att skivan skulle spelas in live i skolmatsalen. På det stora hela blev det också så. Det skulle dock dröja flera år innan skivan till slut gavs ut.
Det hörs på skivan att ambitionerna är höga. Närmast skyhöga. Den är full av pretentioner, emellanåt blir den även pretentiös. Vilket inte behöver vara fel när det gäller musik. Det är snarare kul att höra spår som vibrerar av ambitioner. Men det gör dock att skivan inte känns helgjuten. Personligen föredrar jag genomarbetade skivor framför sådana som vill fånga stämningar i stundens ingivelse. Konturerna är helt enkelt för lösa för mig. Det hindrar dock inte skivan från att vara intressant och värd att undersöka närmare.
I är för övrigt den första delen i en musikalisk trilogi och där andra delen, II, redan är inspelad. Den sägs vara mörkare, vilket låter intressant. Jag kan tänka mig att I kan kännas än mer intressant den dag trilogin är färdig.