Thom Ashworth

Dela den här recensionen:

Thom Ashworth, som har släppt ett par ep tidigare, kommer här med sitt debutalbum, där han framför sex traditionella sånger, fyra egna kompositioner och en cover av Ewan MacColls Exiles.
Ashworth har jämförts med folkliga protestsångare som Martin Carthy, Billy Bragg och Chris Wood. Hans egna kompositioner har onekligen politiska budskap. Looking to windward poängterar att stå vid sidan och betrakta, utan att handla, är detsamma som tyst medgivande. Pathfinder handlar om vikten av starka fackföreningar och The city and the tower verkar vara en kommentar om Brexit. Likaså hans val av traditionella sånger faller under den kategorin, med Poverty knock och Ratcliffe highway.
Vad som skiljer Ashworth från ovan nämnda kolleger – och från praktiskt taget alla protestsångare – är att hans huvudsakliga kompinstrument är en fyrsträngad akustisk basgitarr. Han riffar, plockar och vandrar basgångar och får det att låta mer som en kompgitarr än som blott en gimmick. Ja, kanske lite av en gimmick, men det balanseras upp av att han även spelar gitarr, bouzouki och mandolin. Han får dessutom hjälp av Ellie Wilson från Stick In The Wheel och Mike Randon, som spelar fiol respektive rytmiska trummor på de flesta spåren, samt av Jack Durtnall på sopransax och blockflöjt. Men på inledande High Germany och avslutande The city and the tower är det bara Thom Ashworth, hans röst och hans bas. Och det räcker.