Dela den här recensionen:
Belgisk jazz? Django Reinhardt föddes i Belgien, Toots Thielemans och gitarristen Philip Catherine är belgare, Fred van Hove, som medverkade på den europeiska frijazzens första milstolpe Machine Gun, likaså. För att inte tala om Adolphe Sax som uppfann saxofonen.
Här har Brysselbon Toine Thys på tenor- och sopransax och lite basklarinett komponerat tio låtar i den moderna mittfåran. Med Arno Krijger på hammondorgel och Antoine Pierre (även i Catherines grupp) på trummor. Pierre markerar med kantslag och praktiserar ett samlat och ändå lite yvigt spel, kul att höra, Krijger är både en klangligt smart ackompanjatör och dito solist, och spelar basgångar på pedalerna som en gång Larry Young. Thys träblås flödar utan vibrato och han tänker melodiskt. Tillsammans utgör de en välspelande trio som svänger bestämt och vårdat. Då och då tar musiken fart och tempen stiger, som i The fakir and the lotus, Midnight sun och Grizzly.
