Stora Vägen

Dela den här recensionen:

Gitarren har i många år nu varit ett självklart instrument inom svensk folkmusik, men sällan på egen hand eller i rollen som melodibärare. Det ändrar nu denna debuterande trio på. Hanna Enlöf sjunger några fraser ibland, ordlöst, drömskt och ibland smälter rösten ihop med strängklangerna, David Albertsson spelar mandolin och Peter Rousu elbas, men framför allt är alla tre gitarrister. Hos Stora Vägen är de akustiska gitarrerna i centrum, och trion visar att dessa kan vara magnifika som melodiinstrument.

Här finns några egna kompositioner, men bandet tar sig också an ett knippe välkända tradlåtar från såväl Dalarna som Värmland och Skåne. Dock sänker man tempot och intensiteten, och låtar som annars brukar spelas ösigt och glatt förvandlas till ytterst vemodiga och bländande vackra. Ett par jigs är det enda tillfället då tempot dras upp något, men annars är valser och polskor ljuvligt stillsamma. 

Den avslutande Visa från Mockfjärd inleds med att en ensam gitarr spelar hela melodin rakt av innan en andra tillkommer och lägger en stämma, och så en tredje. I all enkelhet är det alldeles magiskt vackert.