Skivrecension

Dream theory in Malaya: Fourth world volume two
Fourth world music Lira Gillar

Jon Hassell

Dream theory in Malaya: Fourth world volume two

Skivbolag: Proper Music
Recenserad av: Elias Hillström
Publicerad: 26 sep 2017

Dela den här recensionen:

1980 skapade Jon Hassell tillsammans med Brian Eno den första skivan med namnet Fourth world. Undertitel: Possible musics. Nu återutges för första gången uppföljaren Fourth world vol 2: Dream theory in Malaya från 1981. Musiken på Fourth world-skivorna har Hassell en gång beskrivit som ”a unified primitive/futuristic sound combining features of world ethnic styles with advanced electronic techniques”.
Skivans idé kretsar kring antropologen Kilton Stewarts studier av Senoi-kulturen och deras kultlika drömritualer och drömberättelser. Och skivan låter verkligen som en dröm. Tillbaka till framtiden, till ett åttiotal där allt fortfarande känns möjligt. Ett kollage av ljud, av trummor, klockspel, vågor, vind och vatten och den där trumpeten, utsträckt, klippt och loopad. Från processad hackfunk till meditativt hypnotiskt. På det hela taget rytmiskt vassare och taggigare än den lite mer ambienta föregångaren.
Fourth world-skivorna har inspirerat och öppnat dörrar ända sedan de släpptes och fortsätter att så göra, från tydliga exempel som Sun Araws hypnagoga groove ända fram till något sådant som Goran Kajfes Subtropic Orchestras mer svävande stunder.
Dream theory in Malaya är ett mästerverk. Jag gissar att samarbetet med Eno och Daniel Lanois kastade in Hassell i en kreativ peak. En plötslig frihet och ledighet där allt känns åtkomligt. Possible music!


Fler recensioner

Annonser