Skivrecension

Improviserad jazz/folk

Caoimhín Ó Raghallaigh & Thomas Bartlett

Caoimhín Ó Raghallaigh & Thomas Bartlett

Skivbolag: Real World
Recenserad av: Lars Fahlin
Publicerad: 22 Nov 2019

Sök after den här artisten på...
Spotify iTunes YouTube

Dela den här recensionen:

Caoimhín Ó Raghallaigh (hardanger d’amore) och Thomas Bartlett (piano) är båda medlemmar i ett av de senaste irländska fenomenen, The Gloaming, där deras Velvet Underground-lika drones respektive jazziga piano är viktiga beståndsdelar i gruppens speciella sound. På deras första duoskiva stiger de ur sina grupproller och utvecklar sin egna version av den fiol-och-gitarr-duo som Gloaming-kollegorna Martin Hayes och Dennis Calhill haft i många år.

De nio låtarna på skivan är till stor del improviserade, även om de i de flesta fall bygger på melodier av Raghallaigh, med några av Bartlett, och ett par som är helt improviserade. Som den inledande, upprymt melankoliska Kestrel (tornfalk), som sätter tonen för det som komma skall, och där ljudet av Raghallaighs hardingfela osökt för tankarna till nyckelharpans drömska toner.

Duon skapar en musik som är närvarande och flyktig på en och samma gång; föränderlig, drömlik. Med inslag av jazz, klassiskt och folkmusik, även om det sistnämnda främst kommer fram i det enda traditionella spåret, My darling asleep. Man känner igen Bartletts pianostil från The Gloaming, även om där också finns antydningar av både Keith Jarrett och Micheál Ó Suillebháin i hans spel. Men Raghallaigh visar upp betydligt fler sidor av sig själv som hardanger d’amore-spelare, och betonar skönhet utan att för den skull undvika strävhet och mörker.