Skivrecension

Calm the lions
Stämningsfull folkduo Lira Gillar

Lucy Farrell & Andrew Waite

Calm the lions

Skivbolag: Egen utgivning
Recenserad av: Lars Fahlin
Publicerad: 29 maj 2020

Dela den här recensionen:

Calm the lions är den relativt nya folkduon Lucy Farrell och Andrew Waites skivdebut. Men de är båda väletablerade musiker i den brittiska folkvärlden; Farrell är bland annat medlem i The Furrow Collective och Emily Portmans trio samt Eliza Carthys Wayward band, där också Waite finns med. Bland annat.

Skivan består till största delen av Farrells lågmälda sånger, några av Waites kompositioner (ett par med text av Farrell), två traditionella sånger och en sång som tillskrivs science fiction-författaren Manley Wade Wellman. Det gemensamma temat för sångerna är kärlek, förlust, natur och nytt liv.

Lucy sjunger lågmält, men med kännbar intensitet, även när hon nästan viskar, och hon ackompanjerar sig själv på tenorgitarr, enkelt och utan åthävor. Det mest intensiva bidraget svarar Andrew för, när han attackerar sitt dragspel på Vandy Vandy. Men det är ett undantag. Hans huvudsakliga roll är att kompa Lucy, utom på sina egna kompositioner, Phoebe och One bus, där han får chansen att florera (innan Lucy börjar sjunga).

Med små medel smyger Farrell och Waite in annorlunda, ofta moderna stilar i arrangemangen. Bonnie light horseman har fått en psalmliknande form. Dragspelsbasens drone och det enkla kompet på den andra traditionella sången, Awake awake, förvandlar den till ett ambientspår. Sleep är ett minimalistiskt stycke med repetitivt pizzicato på viola. Och God only knows (inte Beach Boys sång) är lätt förklädd psykedelia.

Avslutande One bus är Waites lekstuga, där han antyder flera musikstilar på dragspelet, från fransk chanson till jazzvals, innan folkpoppen tar vid med Farrells omkväde, ”we are tired, we are worn out, we are too hard on ourselves”. Ett motto för tiderna vi lever i, kanske.


Fler recensioner

Annonser