Skivrecension

Box of breath
Mångsidig mix

Hazmat Modine

Box of breath

Skivbolag: Jaro Medien
Recenserad av: Rasmus Klockljung
Publicerad: 12 sep 2019

Dela den här recensionen:

Hazmat Modines musik är verkligen ett hopkok av stora mått. Det månghövdade bandet (de är omkring nio i de flesta låtar) pusslar ihop Tom Waits-skumpiga rytmer, brötiga blåssolon, banjo, stämsång, slagverk som ibland är avskalat, andra gånger metalliskt skrotigt, och berättande texter till något eget. Dessutom har de för vana att samarbeta med gäster från helt andra musikformer, tidigare bland andra Huun Huur Tu, och här spelar Balla Kouyaté balafon i sju spår.

Öppningslåten Crust of bread är ljuvligt stompig från första sekund med en snyggt avig gitarrmelodi, fet tuba och ettrig triangel, och i Deliveryman drar sångaren Erik Della Penna ett hårt distat gitarrsolo som följs av solon på kontraaltklarinett och munspel. Just vokalistkollegan Wade Schumans makalöst själfulla munspelande är skivans allra finaste komponent, med ett oerhört rått men samtidigt vibratomättat sound som stundtals närmast låter som en tjutande synt eller elgitarr och i den vackra valsen Dark River är nästan rysningsframkallande.

Vid första lyssningen tyckte jag att Box of breath var svår att få grepp om, men efter några vändor till har den växt till en riktigt bra och spännande platta av ett mycket egensinnigt band.


Fler recensioner

Annonser