Sue Sergel

Dela den här recensionen:

Något får mig att tänka på folk som Doug Seegers och Guy Clark när jag lyssnar på den Liverpool-födda göteborgaren, sångerskan och gitarristen Sue Sergel. Jag tror det är den där befriande hållningen att innehållet är viktigare än ytan, för det finns något lite grovt och buckligt förenat med absolut ärlighet i Sergels musik och sång, en ovilja mot det tillrättalagda.
Musiken är en bluesfärgad variant av americana med lika delar country och folkmusik i mixen. I A man like that jazzar Sergel också till det med sitt lilla band, Erik Ivarsson på gitarr och Jimmy Olsson, kontrabas.
After the apocalypse är en text efter Cormack McCarthys tunga The road, musiksatt i rak John Cale-stil, medan You’ll be Thelma I’ll be Louise är en musikalisk roadmovie på 4:30 efter nittiotalsfilmen. En hel del svärta alltså.
Starka A word, child är en senkommen vaggsång till ett barn från en mor som vill försöka förklara.
Det är starkt.