Peirani & Parisien

Dela den här recensionen:

Dragspelaren Victor Peirani och sopransaxofonisten Emile Parisien begår skivdebut som duo. Fyra nya kompositioner ramas in av fem äldre jazzlåtar, varav den inledande trion är signerad Sidney Bechet. En nästan översval – om än med livligt komp i sextakt – version av Egyptian fantasy följs av en lättsamt frisvängande Temptation rag, som även hinner dofta fransk dragspelsvals innan Song of Medina tar vid, i lång och suggestiv tolkning. Peirani och Parisien presenterar sedan två egna alster var, med influenser från både folk- och konstmusik. Sopransaxen hanteras med flyt och finess, ibland med en närmast trumpetlik snarare än rörbladskt nasal klang. Och dragspelandet är i mina öron rakt igenom virtuost. Rytmiskt drivet och dynamiskt. Ja, alltihop är mycket skickligt framfört och samspelet går knappast att anmärka på. Möjligen kan en hel skiva med samma instrumentkombination bli lite enahanda. En välkommen omväxling är då introt till St James Infirmary, där de knarrigt basdjupa bälgtonerna ger ett strävare, dramatiskt komplement till den lätthet och elegans som annars ofta förknippas med la belle époque (kursivt), perioden närmast före första världskriget.