Falsobordone

Dela den här recensionen:

Pandemier har kommit och gått genom århundraden och påverkat våra liv och beteenden. Detta speglas också i musiken på den nya skivan från den svenska musikgruppen Falsobordone. Gruppen har funnits under 25 år och blivit en uppmärksammad ensemble inom medeltida musik och klanger från andra historiska perioder. Genom sina turnéer runt världen är de omtalade för sina tidstrogna framföranden. Dessutom är de kända för sitt mångsidiga framförande av nordisk folklig traditionsmusik. 

Gruppens grundare är Anna Rynefors och Erik Ask-Upmark, båda med gedigen erfarenhet av att spela på en mängd olika instrumenttyper med tidsprägel, vilka funnits under århundraden av speciell och bevarad tonkonst. Uttrycksfulla vokala insatser och särpräglad musikalitet kännetecknar Falsobordone och de fem medmusiker som förstärker tidskänslan tillsammans med gruppens ledarduo.

Skivan blir ett slags musikalisk besvärjelse över den pågående världsomfattande coronapandemin och hur upplevelser av den kan hanteras. Detta gör gruppen genom sin musikhistoriska tillbakablick på den omvälvande pest som i mitten av 1300-talet slog samhälle och liv i spillror. Falsobordone bidrar med kulturhistorisk kunskap från en tidsresa som påbörjas i ett ljudlandskap 670 år tillbaka i tiden. Då som nu präglas människors livsföring av pandemins tidsbundna villkor och tillvägagångssätt att höja sig över personlig smärta.

Vilken särprägel har den medeltida musiken och hur kan urvalet av musik spegla ett samhällstillstånd? Som erfarna folkmusiker har Falsobordone en given ingång i den musik de vaskat fram ur tidiga källor och som ger inspelningens tolv nummer en varierad musikalisk bredd, bland annat av den kände tonsättaren från 1300-talet, Guillaume de Machaut. Hymner, danslåtar, kärlekssånger framförda i hypnotiskt verkande röstläge och dåtida populärmusik, rikt framförd på medeltida instrument med bordunkänsla, som harpa, fiddla, slagverk, flöjt, orgelportativ, skalmeja, mungiga och olika säckpipor.