Ledisi
Konserthuset, Stockholm Jazz Festival 14 oktober 2022
Om den ensemble man vill ha inte finns i Sverige skapar man den, tycks man ha resonerat på Stockholm Jazz Festival. Så det gjorde man. Ensemblen ifråga är en fusion av storband, orkester och kompkvartett, och leds av Calle Rasmusson som annars ofta hörs som jazztrummis men här alltså agerar dirigent. Bland de drygt femtio musikerna återfinns många välkända storbandsblåsare.
Förra året släppte soulsångerskan Ledisi en skiva där hon tolkar några av Nina Simones klassiker, och det är dessa, och några av hennes egna låtar, som nu kläds i denna synnerligen storslagna och mångsidiga ljuddräkt vid denna hennes första konsert någonsin i Stockholm.
Efter att ensemblen öppnat med en riktigt snygg instrumental tolkning av Nature boy gör Ledisi entré, och inleder med en Feeling good som blir ruskigt tung och kraftfull med det maffiga blåset. Redan här spelar hon ut en stor del av sitt register, ord och stavelser vrids och vänds på till det yttersta och hon dyker djupt ner i tonomfånget.

Även den stora ensemblens många klanger utnyttjas verkligen fullt ut. En smäktande ballad görs med stråkar, flöjter och piano, och en oerhört dramatisk, känsloladdad insats av Ledisi. Trouble in mind görs med enbart kvartettkomp, och det går faktiskt att skala ner ytterligare. Ledisi har när hon sätter den sidan till ett oerhört sväng i sin röst, och det blir kanske allra tydligast när hon gör en duett med trummisen Greg Clark Jr. Med trumspel på mestadels pukor och trumsargar och hennes plastiska röst blir detta ett makalöst svängigt nummer.
Men många gånger är det rejält tryck i blåset när hela ensemblen tar i, som i den mäktiga Work song med riktigt tungt bluesgung. Fler klassiska låtar som I put a spell on you och My baby just cares for me dyker också upp.
Stilarna skiftar ständigt under konserten. De egna låtarna är emellanåt mer poppiga, och mycket överraskande drar trummisen plötsligt igång ett reggaegroove som leder in i en av kvällens svängigaste låtar. Som avslutning får vi dessutom New Orleans-doft i I’m going back home med second line-virveltrumma och tamburin, och – återigen – ett enormt sväng.
”Jag är inte Nina Simone. Det finns bara en”, säger Ledisi, och det stämmer förstås. Men hon kommer ofta riktigt nära den legendariska rösten, och det imponerar stort.
text: Rasmus Klockljung
bilder: Leo Ahmed
OBS! Just nu kan du provläsa Lira ett helt år till mindre än halva priset. För bara 195 kr (ord pris 395 kr) får du fyra matiga nummer med allt om folkmusik, rootsmusik och såklart jazz! Ange kampankoden ”sthlmjazz” när du klickat i rutan för ”Prenumeration 1 år, 4 nr 395 kr” så dras hela 200 kronor av!