Konsert av folkliga psalmer med kör, spelmanslag och folkdansare
Orsa Missionskyrka 18 mars
Medverkande:
Mora Spelmanslag, Hörkens bygdedansare, Soulkören & band, musikprofessor Mattias Lundberg.
Initiativtagare och musikarrangör: Curt Andreas.
Melodierna kommer från 1600-talet i form av trallar eller instrumentalt. Curt Andreas och Sture Holmström, stämledare i Stockholms spelmanslag, fnulade på idén att göra spelmansarr av de sju mest kända folkmelodierna i psalmboken. Materialet blev klart för cirka femton år sedan. Nu får de sitt uruppförande.
Konserten inleds med Soulkören som sjunger en sång från 1600-talets Haiti. ”Dansa leva med dansa / Ja min kropp den dansar”. Som en programförklaring till hela programmet. Att förena folklig musik, sång och dans i religiös lovsång och gudstjänst.
Mitt I kyrkorummet sitter Mora Spelmanslag i en cirkel, fem fioler och en kontrabas. Runt dem dansar Hörkens bygdedansare, iklädda sina folkdräkter från sydvästra Dalarna.
Varje koral presenteras först av musikprofessor Mattias Lundberg via länk. Han berättar om koralernas musikaliska bakgrund och historia. Varifrån musikmelodierna och trallarna har sin hemvist i Dalarna. Hur de färdats genom historien fram till nu.
De sju psalmerna har nu fått nya musikalisk dräkter. Först framförs de i folkmusikalisk tolkning av spelmanslaget, tillsammans med dansarna i sju folkliga danser. Därefter sjunger kören med ackompanjemang av Curt Andreas tramporgel. För att sedan flytta över till elpiano och göra en friare tolkning. Kanske ett gospelgroove, en cha cha cha eller med bossa nova-tolkning.
”Varför ska djävulen ha all bra musik”, som den engelske kyrkomannen William Booth uttryckte det på 1800-talet. Här kommer det musikaliska svaret. En polska I Orsastil. Vals i variation från Skattungbyn. En schottis. Snoa. Bingsjöpolska.
Bred dina breda vingar är en Bodapolska som musikprofessor Mattias Lundberg beskriver så här: ursprungligen en folkmelodi från Skåne. Med ovanlig bakgrund I psalmboken. En utbredd melodityp som användes vid skillingtryck. Stora ackord och stora musikaliska hopp, ursprungligen sjungna utan ackompanjemang. Här i tappning som Bodapolska, med stark betoning på tvåan I takten.
Psalmen 269, Sorgen och glädjen, framförs som en Rörospols med influenser från Idre och Särna. Dansad med mycket danshopp och klacksparkar.
Slutligen psalm 303, Det finns en väg till himlen, framförd som Bingsjöpolska. Dansas med vattenglas på huvudet. Som ett Bach-preludium. Och i en friare variant på sopransax som en fäbodtrall.
Mitt sinne fylls av minnen från barndomens Leksand. Där de äldre kvinnorna i kyrkan med doftande vaxljus sjöng dalakoralen med broderande ornament.
Text och teckningar: Martin Ehrling
