Redaktionsbloggen

Flöjter, flöjter, flöjter …

26 feb 2022

Tuultenpesä
25 februari,
Folkmusikkaféet
Allégården, Göteborg

På flöjtorkestrarnas Tinder möttes finska ensemblen Wind on Wind och svenska Zephyr. Ljuv musik uppstod och de tog sig namnet Tuultenpesä, vilket enligt Google Translate är estniska för väderkvarn men eftersom sextetten är halvfinsk är jag lite osäker.

Detta kärlekspar hade denna nästan vårlika kväll, nästan helt utan göteborgsk snålblåst, en final i På spåret att konkurrera med men de som valde flöjterna var om inte många så i alla fall entusiastiska och undertecknad hade gärna hört programmet två gånger på raken. Vilket inte berodde på en konsertabstinens som uppstått på grund av covid, krig och annat elände utan på att det var en så utomordentligt fin konsert.

På scenen stod inledningsvis de sex flöjtisterna Kristiina Ilmonen, Mimmi Laaksonen, Leena Laitinen, Göran Månsson, Kirsi Ojala och Jonas Simonson och framför dem ett plockepinn bestående av åttioåtta flöjter, mest av typen blockflöjt, men även en och annan övertons- och några tvärflöjter. Plus en lodrät rektangulär låda med namnet ”Subelius”, det vill säga en subkontrabasblockflöjt.

Ponera att de åttioåtta flöjterna i snitt har vardera åtta fingerhål. Det blir sammanlagt sjuhundrafyra hål över vilka fingrar täckes på olika sätt, i olika kombinationer, i väl varierat tempo. Rent teoretiskt skulle det ju kunna låta som en smärre finger-på-hål-industri men i de polonäser, improvisationer, hallingar, visor (ja, det sjöngs också) och allsånger med mera som framfördes fick dessa sex skickliga flöjtister det hela att både svänga som på en tradjazzklubb och låta skimrande vackert, kanske som en koltrast en aprilmorgon. Faktum är att det alltid är en stor upplevelse med en orkester bestående av i princip ett sorts instrument i flertalet varianter.

Det enda som möjligen ställer mig aningen frågande inför musiken är att det visserligen blir tyngre med förstärkning men hur hade det låtit utan sådan? Det är ju bra akustik i aktuell lokal. Men det kanske hade testats. Hur som helst var det en sextett som gav mersmak, så vilken tur att de har en skiva på gång.

text & bild: Bengt Edqvist


Fler recensioner

Annonser