! Just nu upplever vår webbleverantör störningar som leder till långsammare svarstider på lira.se

Redaktionsbloggen

”När nya saker händer i livet får man acceptera dem och förändra sig efter det", säger Henning Ullén. Bild: Mats Äleklint

Bytte från trumpet till piano

1 mar 2021

När jazztrumpetaren Henning Ullén av hälsoskäl tvingades att sluta med trumpeten gav han inte upp. Han skrudade i stället om till pianist och gav den 26 februari ut skivan Debut, med pianotrio.

– Huvudvärken och yrseln började för ungefär fyra år sen. Först gjorde jag inte kopplingen att det hade med trumpetspelandet att göra, men efter läkarutredningar kom de fram till att detta är något medfött i örats balansorgan och som kan dyka upp i tjugoårsåldern.

Nu är Henning Ullén 28 år. När han fick läkarbeskedet pluggade han en master på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Han avbröt studierna och sökte sedan in på en master i komposition på samma institution, där han tar examen nu i vår.

Hur har din relation till pianot sett ut genom livet?
– Jag har växt upp med att det finns ett piano hemma eftersom min mamma, Lisa Ullén, är improvisationspianist. När jag var liten brukade jag sitta och skriva poplåtar på piano. Men jag har alltid tänkt att jag var en dålig pianist och jag hade aldrig övat på pianot innan jag bestämde mig för att satsa på det. Jag visste inte ens fingersättningen för en C-durskala då!

Men det där avskräckte inte Henning Ullén.
– Jag tänkte att jag först och främst kan lära mig mina egna låtar och spela dem.

Debut presenterar han en samling stycken och improvisationer som håller ihop fint både kompositionsmässigt och spelmässigt. Han vilar i den anmärkningsvärt höga förmåga han nått som pianist efter två täta och passionerade år vid instrumentet.

Med sig i trion har Henning Ullén kollegorna Mauritz Agnas på kontrabas och Konrad Agnas på trummor – två bröder som han spelat med sedan tiden som trumpetare och båda viktiga namn på den unga svenska jazzscenen.

– Det har varit extremt skönt att ha dem vid min sida, och även andra jag spelat med under den här tiden. Det är ju läskigt att börja på något nytt när man känner sig lite dålig liksom, men folk har varit väldigt stöttande i den processen. Då får man energi och fortsätter att köra på, och tror på det man gör.

När jag hör ditt pianospel skulle jag inte ha gissat att du i grunden var trumpetare, var får du din frasering ifrån?
– När jag bytte till piano som huvudinstrument var det naturligt att jag började lyssna mer på pianister. Aaron Parks är en pianist som jag lyssnar mycket på och hans frasering är otrolig. Likaså Kit Downes. Jag är lite nördig när jag snöar in på något. Man vill ju ta efter de bästa!

Sunniva Brynnel

(ur Lira #1 2021)

Annonser