Paul Cornish

Dela den här recensionen:

Genom decennierna har en lång rad pianister spelat in för ett av jazzens största skivbolag, Blue Note. På sextiotalet till exempel McCoy Tyner och Herbie Hancock. Sistnämnda nämner debuterande Paul Cornish som en viktig inspiratör när han nu sällar sig till raden av riktigt intressanta pianister. Rolig titel på skivan där pianisten i många låtar verkligen spelar ut, långt ifrån tanken att ”less is more”. Här är det tvärtom, det sprutar ut idéer som alla måste få plats i den jazz han spelar tillsammans med kombattanterna Jonathan Pinson på trummor samt Joshua Crumbly på kontrabas. Tillsammans får de till en expressiv och rörlig jazz, i ett makalöst rörligt och fantasirikt spel. De står mitt i den samtida jazzen med en egen röst och identitet. Vilket också förstärks av att det är pianisten som skrivit låtarna på skivan. Vid sidan om de intensiva låtarna i högt tempo finns också plats för några lyriska ballader där trion visar subtila kvaliteter i lyhört samspel. På låten Palindrome medverkar gitarristen Jeff Parker. En utmärkt debutskiva har det blivit.