Wollny, Parisien, Lefebvre, Lillinger

Dela den här recensionen:

Michael Wollny spelar bara elektroniska klaviaturer på skivan XXXX där han möter sopransaxofonisten Emile Parisien, rockbasisten Tim Lefebvre och trummisen Christian Lillinger i ett fyrverkeri av infall. Musiken spelades in fyra kvällar i Berlin och klipptes sedan ner av Wollny och Lefebvre i samarbete med producenten Jason Kingsland i Atlanta. 

Den radikala nerklippningen gör mig tveksam. Vi får en rörlig ljudbild där de rytmiska lagren blir en bakgrund till Parisiens svävande sax, Wollnys stötiga klaviaturer och Lefebvre som växlar mellan walking bass och rymdskapande ackordspel, men får vi en sann bild av musiken? Kanske är jag alltför jazzpuristisk men sökandet och den ömsesidiga utmaningen musikerna emellan (omtalat i releasebladet) försvinner i det reducerade destillatet. Den fria improvisationen framstår mer som ett experiment i den progressiva rockens anda. Provokationen riskerar att harmoniseras.