The Witching Tale

Dela den här recensionen:

Katharine Blakes förkärlek för medeltida musik och texter har länge varit ledmotivet för gruppen Mediæval Bæbes. Liksom till en början för hennes första grupp, Miranda Sex Garden, och i hennes nya projekt med partnern Michael J York – The Witching Tale, som skivdebuterade för två år sedan.

Den självbetitlade debuten koncentrerade sig på texter om magi, mysticism och erotik, bland andra av kvinnliga arabiska poeter från före 1000-talet. Men med uppföljaren, What magic is this?, har Blake och York i viss mån ändrat riktning, och skapar sin egen nisch, vid sidan av Blakes andra grupper. För den här gången har duon komponerat all musik själva, och Blake svarar själv för texterna.

Musikaliskt har The Witching Tale kvar sin förankring i folkmusik och dess berättartradition. Men Yorks syntar flirtar starkt med tysk spacerock, à la tidig Tangerine Dream (säkert inspirerat av Yorks improvisationsgrupp, Utopia Strong), som på nästan instrumentala Indigo; och några spår, som They will come, verkar ha hämtat inspiration från acid folk och musiken till filmen The wicker man.

Mysticism och erotik spelar en mindre roll än tidigare i texterna. Blakes inspirationskälla är här skräck- och sci-fi-filmer, med historier om övernaturliga väsen och kärlek som inte slutar vid graven.

Det är det stoff mardrömmar är vävda av, som Katharine Blake framför med klar, änglalik röst och skogsråets förförande lockelse. De mörka texterna och hennes sätt att framföra dem, sammanförda med Yorks repetitiva syntar, bidrar till den genomgående underliggande känslan av oro. Men det är en oro med en oväntad, märklig, och inte minst lockande, skönhet.