Hartwin Dhoore

Dela den här recensionen:

”Here are some calming tunes.” Ja det kan man lugnt säga, stillsammare än Hartwin Dhoore trakterar sitt durspel går det inte att spela på ett dragspel. Det ger honom ett nästan helt eget sound vilket framgår extra tydligt eftersom han här är ensam musiker. Men lugnande betyder inte att det är långsamt, ibland går det undan i de tio låtarna och Dhoores fingrar hoppar som haren kråka på bälgaspelets vita tangenter, snabbt men omärkligt. 

Låtarna har Dhoore komponerat själv och om någon undrar över hans och låtarnas härkomst så är jag faktiskt osäker, men det låter typiskt holländskt-italienskt-irländskt-estniskt-belgiskt. Kanske mest belgiskt, för där är musiken i mångt och mycket en blandning av det mesta, men blir som här alltid personlig. Skivbolaget ligger i Erpe-Mere, och kanske är det lite som halländska Molom, överallt och ingenstans. Och ja, vid närmare eftertanke är nog Hartwin Dhoore durspelandets Alf Hambe.