Christopher Andersson Bång

Dela den här recensionen:

Christopher Andersson Bång är en rutinerad scendomptör vid det här laget, efter två decennier och över tusen konserter på de svenska scenerna. Han gör inte bara sin egen musik, utan ingår hela tiden även i en rad andra musikprojekt. Bland mycket annat har det handlat om Vysotskij-tolkningar med Volodja, skotskt klingande musik med Sandy Brechin Trio och klezmer i Tzeitel. Lägg till en kur folkpunk med In Between Days, sprakande elektrofolk med Resmiranda och visor ihop med Petra Haraldson, och ni har bilden av en snubbe som är om sig och kring sig.

Denne Christopher Andersson Bång håller till i de djupa skogarna utanför Torsåker, med en flitigt brukad inspelningsstudio och så skivbolaget Barrackas, som också släpper föreliggande lp. Tusen år innebär Bångstyrets femte egna fullängdare, om vi räknar in 2019 års Live. Debuten Flykten från Hotell Hamilton från 2004 baserades på intervjuer av tidigare interner från Gävles gamla anstalt; det ”hotell” som titeln åsyftar. Det här är en artist med öga för utanförskapet, de lägre bemedlade och utsatta.

Rötterna finns som alltid i country, svensk visa och folkmusik, men på Tusen år har C A Bång även tagit starkt intryck av den skotska folkmusiken som han kommit nära under resor till landet. Alice Thorsells och Tzeitel-kompisen Anna Cochranes fiolspelande understryker detta, liksom en hel del av texterna. Det sjungs mycket om Dunkeld, en liten ort vid floden Tay, cirka 25 kilometer norr om Perth. Och låten Angus MacAskill sjungs till och med på engelska (inte på skotsk gaeliska) i duett med Suzanne Fivey. Vi får tröstetrika En hyllningsvisa till Dunkeld och ett utsträckt och smärtande vackert instrumentalpotpurri på Dunkeld-temat.

Det Dunkeld-sagda är det Dunkeld-tänkta – och sjungna.