Verf Lena Egardt & Kerstin Forslund

Dela den här recensionen:

”Ig will du al kumå juot a∂ mig

Ig ar byrt å lainggtas eter dig

Wiso al ig olltiett wårå jär Muna, seg åv”

Nej, det är inte isländska eller keltiska, det är älvdalska, ett tungomål som talas i norra Dalarna. Lena Egardt och Kerstin Forslund träffades i Älwdalingarna på 1970-talet. Kerstins pappa Ragnar var motor i gruppen. Medan han ändå var igång hade han bildat Älvdalens spelmanslag 1971. Här har Lena och Kerstin samlats med sina vänner för att göra en barnskiva på älvdalska. Olle Nyberg har arrangerat, spelat in och producerat. Glenn Jönefors från Orsa inspelningsmän har mastrat. Föreningen Ulum dalska (Vi talar dalska) står också bakom.

”Ig sir dig gainum glase∂ mes du far / ig will witå når du kumb idag

Ig will al kumå juot a∂ mig / juot a∂ mig, juot a∂ mig / Muna, är å

Wiso far du frå mig jär wenn dag? Ig will fy ∂ig uonde wert du far

Muna, will du kumå juot a∂ mig, juot a∂ mig, juot a∂ mig

Nu sir ig du kumb. Enteligen kumb du!”

Muna – längtan efter mamma. Hjärtknipande, vackert. Innerligt sjunget. Kärlek över generationer. Längtan, längtan. ”Nu ser jag att du kommer. Äntligen kom du!”