Vingefang

Dela den här recensionen:

Vingefangs debutalbum gav namn åt duon, och var en lovande cd som hade en liten men tydlig svaghet, i alla fall enligt min åsikt, som bestod i att dess medlemmar envisades att sjunga låtar från en mängd olika länder på originalspråken. Dominerade gjorde det brasilianska och det gav ett lite spretigt intryck. Uppföljaren har sånger på danska, franska, portugisiska, svenska och swahili. Och det är väl bara att acceptera – det är ett mångkulturellt projekt. Och i och med att duon känns ännu mera samspelta, sångerna ännu mera väl valda och spelet på huvudinstrumenten gitarr, piano, fiol och viola så fantasifullt, vackert och personligt denna gång så är det bara att ge upp. Visst är det suveränt. Från inledande moderna trallen Medmennesket till avslutande Gränslös, vars titlar också visar på en röd tråd som får mig att bli stum av beundran inför hur genomtänkt detta är. Den sista sången sjungs på svenska, kanske som en känga åt de två regeringar som uppfört en visserligen osynlig men ändå mur mellan två av världens rikaste länder. Glädjande med musiker som blir upprörda över sakernas tillstånd och gör något medmänskligt av det, om så ganska försiktigt.