Maciej Obara Quartet

Dela den här recensionen:

Spannet i gruppen när de verkligen spelar ut är rätt stort, här ges plats för vars och ens personlighet på samma gång och trycket de tillsammans skapar är svårt att motstå. En hel del modern jazz utmärks av att avståndet mellan instrumenten kan tyckas ganska långt, men det hålls ihop här av musikernas vakenhet. Saxofonisten Maciej Obara och hans kvartett formar låtarna tillsammans i relativt fria improvisationer, utan att det för den skull blir frijazz vilket kontrasteras mot några av låtarna med mer utarbetade arrangemang.

De har som grupp utvecklats en hel del sedan sin fina debut, som kom 2018. Här tas svängarna ut betydligt mer, både i det kraftfulla samspelet och när någon av musikerna ges mer plats, som när basisten Ole Morten Vågan får gott om utrymme för ett värmande lyriskt solo i Little requiem for a Polish girl, en komposition av Henryk Górecki. Det är första gången Góreckis kompositioner tolkas med stor del improvisation, med familjens goda minne. Övriga låtar har bandledaren skrivit.

Alla fyra musiker presterar på topp, också pianisten Dominik Wania och trummisen Gard Nilssen. Genomgående finns spänning mellan melodiskt spel och ett mer abstrakt skapande i långa uttrycksfulla passager. En musik som kräver en hel del av lyssnaren, men ger dubbelt tillbaka.