Ron Carter & Danny Simmons

Dela den här recensionen:

Ron Carter är en av den moderna jazzens mest lågmälda legender. Listan på berömdheter som hans eleganta basspel rullat ut mattan för sträcker sig runt ett kvarter. Dessutom är han vid liv, vilket är mer än vad man kan säga om många i hans generation. Med ålderns rätt (82 år) vilar han på lagrarna och deltar i projekt av spontan lust. Som denna skiva där Carter kompar konstnären och poeten Danny Simmons i en spoken word-föreställning på Brooklyn-klubben The Bric House.

Carters spel är känsligt och uppfinningsrikt som alltid och Simmons ord skimrar under hans rytmiska läsningar som får dikterna ibland att likna låttexter. Dessutom deltar den kvinnliga poeten Liza Jessie Peterson med den bejublade Where do I begin, en rasande hyllning till afrikan-amerikansk kultur.
Att inspelningen sker inför publik ger nerv och närvaro. Att Simmons och Petersons fina dikter finns tryckta i cd:ns booklet är en annan bonus. Däremot känns de två löskokta jazzstandards som Carter framför med en trio kanske mer som ett sätt att förlänga cd:ns korta speltid.