Alexander Brott

Dela den här recensionen:

Modern jazz är ofta oerhört teknisk och häpnadsväckande driven både rytmiskt och harmoniskt, med många infall åt olika håll och rötterna i 1950- och 60-talens olika postbopstilar. 

Mot detta finns det en rad artister och musiker som söker inspiration längre bak i historien, som till exempel albumdebuterande gitarristen Alexander Brott. Han vänder sig till jazzen från 1930- till 50-talet med förebilder som Tadd Dameron, Duke Ellington och Mary Lou Williams. Melodisk och på vissa sätt enklare i rytmerna. Samtidigt kommer man inte ifrån att det även här rör sig om tekniskt drivna musiker.

Melodierna får mycket plats och skivans nio låtar skrev Alexander Brott på två veckor under pandemin. På skivan hörs tre musiker från New York: Stefano Doglioni på basklarinett, Ari Roland på kontrabas och Keith Balla på trummor. På det hela taget en angenäm skiva fylld med elegant spelad jazz med nostalgiskt skimmer.