Ikiranka

Ikiranka erbjuder en kraftfull och originell eklektisk musik från Finland. Albumtiteln Sydänmaa betyder hemland (fosterland). Trion har en ganska ovanlig sättning: basklarinett, elektronik och orgel (tramp- och piporgel) och jag uppskattar det mörka flödet som långsamt rullar fram genom landskapet (hemlandet), gör stora spår i upplevelsen med folkmelodier och ibland med en ansats att låta som psalmer. 

Två spår är trad och resten kompositioner av bandet. En musik som tagit avstamp i improvisationer och bandets egna kompositioner. Var befinner jag mig? Var hittar jag detta ljudkollage uppbyggt kring melodier knutna till folkmusiken? Hela albumet visar upp en medvetenhet om melodins betydelse men också en lust att improvisera. 

Ett stycke är lånat från Oskar Merikanto, finländsk tonsättare och organist som blev populär för sitt ljusa och melodiösa tonspråk, här i en mörkare variant. 

Jag kände mycket motstånd mot detta album först men är nu helt klart ett fan sedan några genomlyssningar. Mycket meditativt och anpassat till en nordisk själ. Annorlunda då melodin ligger hos basklarinetten och kompas av elektronik och en orgel i delay-läge.

Vi hör Joakim Berghäll på basklarinett, Teemu Korpipää på elektronik och Juha Kujanpää på orgel. En musik som gjord för att se en film om djuphavet och de stora djuren som simmar långsamt till tonerna av de finska, mörka skogarnas melodier. Gärna i svartvitt.