Juhani Silvola

Dela den här recensionen:

Gitarristen Juhani Silvola, från bland annat Adjagas och Erlend Viken Trio, ger oss det instrumentala debutalbumet Strange flowers. Ett familjealbum, då de övriga musikerna på skivan är Juhanis fru Sarah-Jane Summers och hans bror slagverkaren Timo Silvola. Strange flowers börjar ökenbluesigt. På The last modernist blir jag serverad spagettivästern-gitarr som övergår till ylande 1980-tals gitarronani. Därefter drabbar ett dystopiskt muller i Black breath, black blood, där det skaver och gnisslar.
Nyctophobia, som även givits ut som singel, är ett postrock-ambient-långsamt ljudlandskap där Sarah-Jane Summers stråkar dominerar. Dessa konstiga blommors magiska dofter och fascinerande färger hypnotiserar mig att hålla mig nära, nära, samtidigt som de låter mig upptäcka något nytt för varje varv som de snurrar i min skivspelare. Och det har redan blivit många, många …