Novar

Dela den här recensionen:

Kombinationen vevlira, säckpipa och diatoniskt dragspel är vanlig i fransk och belgisk folkmusik, men Novar – vars medlemmar kommer från båda de nämnda länderna – har sin egen variant. Melodiinstrumenten kompletteras nämligen ofta med mestadels distade riff, men inte på elgitarr utan på keyboard. Gruppen spelar enbart egenskriven musik, nästan uteslutande av säckpiparen Toon van Mierlo, och medan de gärna håller sig till gamla låttyper och melodierna mycket väl kunde ha varit traditionella är bandets sound högst modernt.
Vevliran smattrar förstås, ibland tar en sopransaxofon melodin, och de elektroniska mattorna i klangbottnen och stompboxens pulserande dunkande ger vissa låtar en mycket egenartad karaktär. Kontrasten blir därför väldigt stor när en stillsam mandola inleder valsen Night jar, för att sen få sällskap av mörka dragspelsbasar och en melodi på vevlira. Ljuvligt vackert!
Den enda nackdelen med Starling är speltiden – bara en dryg halvtimme. Jag vill höra mer än så av Novar. Mycket mer!