Harald Svensson Undecet

Dela den här recensionen:

En godbit för alla älskare av modern frijazz. Harald Svensson har tillsammans med en grupp av Sveriges allra bästa improvisations- och frijazzmusiker skapat fem bilder eller tablåer med distinkta namn som ”gryning”, ”skymning”, ”promenad” etcetera. Hur mycket som är komponerat eller vad som är skapat i stunden är svårt att säga. Orkestern övertygar i alla fall i sin samspelthet även i de vildaste svängarna av de fria uttrycken.

Jag tycker bäst om stycket Nightfall som är ett drömskt sceneri i en alldeles särskild stämning där det fria improviserandet växer organiskt till en väv av toner. Promenade ser jag framför mig som ett samtal mellan två spatserande vänner, som börjar stillsamt resonerande men slutar i aggressiv dissonans när vännerna upptäcker att de inte är överens om viktiga frågor.

Det måste vara väldigt roligt att kunna spela så här. Jag tycker också att det är roligt att lyssna på livekonserter med starka improvisatoriska inslag. Det är inte lika enkelt att ta till sig musiken på en skiva där jag som lyssnare inte ser eller kan ha direktkontakt med musikerna. I vissa stycken kan jag känna att det blir ”för mycket musik”, för många instrument på en gång. Men i andra delar blir det intressant eller i bästa fall njutningsfullt vackert. Samtidigt kan jag önska att Harald Svenssons fina pianospel hade fått lite större plats, att det, som i inledningsspåret Dawn, hade knutit ihop musiken i övrigt på något vis.