Rostam Mirlashari

Dela den här recensionen:

Mest känd är Rostam Mirlashari kanske som sångare och kompositör i bandet Golbang, som förenar traditionsmusik från många olika delar av världen, men han har även synts i en rad andra sammanhang i svenskt musikliv, både som artist och konsertarrangör. När han nu solodebuterar har många låtar ett slags popklädsel, men även här är genremixen uppenbar. Syntar och en mängd slagverk samsas med Pedram Shalais fiol och Erik Rydvalls nyckelharpa, stränginstrument som benjo glimrar till här och där, och i några låtar medverkar en kör. 

Som så ofta är musiken från Mirlasharis födelseregion Baluchistan en huvudingrediens, men låtarna tar sig vitt skilda uttryck. Mirien Baluch präglas av ett tungt groove, råa cymbalklanger, handtrummorna daf och tombak och snygga inpass på stränginstrument. En annan låt är en duett med Rydvall, en tredje har en smått reggae-aktig baktaktskänsla med klockspel och dragspelsliknande keyboardljud.

Rostam Mirlashari har en av de vackraste röster jag vet, här blir låtarna stundtals kanske så pass välfyllda med ett myller av instrument att den aspekten riktigt kommer till sin rätt, men å andra sidan gör han sig mycket bra även då. Golbang är sedan många år ett av mina favoritband, och Rozhnak är, trots att den inte riktigt når upp till den nivån, ändå en riktigt fin skiva.