Bonny Light Horseman

Dela den här recensionen:

På Bonny Light Horsemans självbetitlade debut förnyade gruppen brittiska folksånger genom att ingjuta dem med americana. På Rolling golden holy tar de både ett steg bakåt och ett framåt, genom att i princip göra motsatsen. Alla sånger är gruppens egna kompositioner, intagande och levande americana, lätt marinerad i brittisk folktradition.

Formen känns igen. Anaïs Mitchell (sång, gitarr, dulcimer), Eric D Johnson (sång, gitarrer, banjo, piano, dulcimer) och Josh Kaufman (gitarr, piano, orgel, mandolin, dulcimer) i enkla, akustiska arrangemang, uppbackade som tidigare av Mike Lewis (bas, saxofon) och J T Bates (trummor). Men den här gången förekommer inga gästartister. Vad som inleddes som ett projekt, känns som en fem personer stark varaktig enhet.

Sångerna på Rolling golden holy har samtida teman, men de behåller den traditionella folkmusikens ständiga berättelser om kärlek, ensamhet, sorg och styrka. Mitchell och Johnson växlar framför sångmikrofonen från låt till låt, men de väver tillsammans nackhårsresande harmonier som, tillsammans med Bonny Light Horsemans avväpnande intimitet, är skivans stora behållningar.

Vare sig det var deras avsikt att förnya den amerikanska folktraditionen eller inte, så är uppgiften i goda händer.