The funaná revolt in 1990’s Cabo Verde

Dela den här recensionen:

Med dragspel, trummor, bas och entusiasmerande sång som centrala ingredienser flyger musiken fram, det spritter i benen och soundet liksom känns igen, men det är något som är alldeles eget. Är det colombiansk cumbia? Eller kanske musik med Bonga eller någon annan svängig sembaartist från Angola? Brasilianskt? Nej, nej och nej. Låten heter Rei di tabanka och musikerna kallar sig Ferro Gaita, ett av banden från Kap Verde som förnyade den lokala funanámusiken i samband med att Kap Verde blev alltmer självständigt. Först segrade demokratin över kolonialmakten Portugal och senare enpartiförtryck under presidenten Aristides Pereira.

Traditionellt spelades funaná enbart med gaita (dragspel) och ferrinho (gurkliknande instrument), men successivt kom det in trummor och bas också. De åtta låtarna på samlingen (med lika många olika band och musiker) har ett liknande driv, med dragspelet som puls, och vidgar bilden av den nordvästafrikanska ögruppens musik precis som de andra Kap Verde-samlingarna från Ostinato och Analog Africa som släppts de senaste åren. Musiken bejakar friheten men för oss som inte behärskar kreol-portugisiskan räcker det långt med den positiva energin.