Anders Jormin

Dela den här recensionen:

På nya skivan fortsätter Anders Jormin samspelandet med Lena Willemark, som sjunger och spelar fiol och altfiol, och Karin Nakagawa, som spelar en 25-strängad koto. De har en trioskiva bakom sig samt en skiva i samarbete med ett storband. Här har de dock utökats till en kvartett, där Jon Fält spelar trummor och slagverk. Tillsammans skapar de en värld av rytmer och toner som är originell och spännande, det finns ingen kvartett som låter likadant. 

Märkvärdigt hur väl de japanska tonerna från koton gifter sig med svenska folktoner och en del jazz. Transparent och delikat spel som på sina ställen når en hypnotisk verkan, om man lyssnar koncentrerat. För det är inte bakgrundsmusik. Till de sju låtar Anders Jormin komponerat har han hämtat texterna från bland annat Tomas Tranströmer och Petrarca. Lena Willemark har själv skrivit både text och musik till fyra låtar. Skivan bjuder på många förtjusande stunder, hur de lyhört stöder varandra och hur ljuset bryter fram i några öppnande toner och tassande rytmer.