Skivrecension

Opus facere
Frisinnad jazz

Alberto Pinton – Noi Siamo

Opus facere

Skivbolag: Clean Feed
Recenserad av: Ulf Johanson
Publicerad: 19 sep 2018

Dela den här recensionen:

Sympatiske blåsaren Alberto Pinton med kvartett, Noi Siamo, på portugisiskt bolag. Opus facere är inspelad våren 2017 på Glenn Miller Café efter en längre turné i Japan. Det är frijazz i dialog med sin mer banbrytande släkting från jazzens 1960-tal, och referenser och spår finns förstås till Ornette Coleman och inte minst Eric Dolphys mästerverk Out to lunch från 1964. I Dolphys besättning ingick den gången trumpetaren Freddie Hubbard, vibrafonisten Bobby Hutcherson och en tonårig trummis, Tony Williams.
Pinton (saxar, klarinett, basklarinett) styr sin farkost med lite friare tyglar i intimt samspel med trumpetaren Niklas Barnö och med Torbjörn Zetterberg, bas, och Konrad Agnas, trummor. Det är musik som kan vara närmast harmonisk ena stunden eller stillsamt utforskande och eruptiv i nästa.
Spår två, Det vi vet, inleder med något slags urbant kammarspel, får sen en folkmusikalisk klang med en svag ton av näverlur, och där Pinton, Agnas, Barnö och slutligen Zetterberg i tur och ordning rör sig ensamma i den musikaliska rymden.
Det är också gott om atonala utflykter och partier där musiken forsar krängande fram med revor i seglen, som i Uscita di sicurezza, där Pinton sen blåser en envis treklang som Barnö surrar kring som en restaurangtrumpetare som till slut fått nog. Ibland är strukturerna lite väl oklara för en fyrkantig jazzlyssnare, men tråkigt är det aldrig.


Fler recensioner

Annonser