Barbora Xu

Dela den här recensionen:

Den även i Kina största specialisten på kinesiska språket, Cecilia Lindqvist, avled i september. Hon var även qin-musiker. I den vackra, Augustbelönade boken Qin diskuterade hon instrumentets namn. Skulle vi säga luta eller cittra? Hon valde det inhemska ordet qin (uttalas ttjin, som i attjo prosit), som helt enkelt betyder stränginstrument. Sök upp boken med en cd i pärmen!

En del säger i stället ”gu qin”, gammalt stränginstrument. Den formen har Barbora Xu valt till skivan Olin ennen som bygger på finsk folksång, poesi av Li Bai (701-762), kinesisk tradition och egna instrumentala kompositioner. Utom qin spelar hon olika typer av kantele och cellisten Teemu Mastovaara bidrar.

Kärlek och natur är sångernas tema, språket mestadels finska men översättning finns i häftet. En sång beskriver avsked från en vän, en finsk vaggvisa om en fågel i sitt bo är nog egentligen för en sjuk baby som vaggas till evig sömn.

Barbora Xu är från Tjeckien. Hon har bott i många länder och utbildat sig på Åbo Akademi och Sibeliusakademien i Helsingfors. Hon vill bygga broar mellan Europa och Asien och skivan är verkligen en lyckad mix. Hennes röst varierar mellan luftig sötma och styrka. Stycken utan ord påminner om instrumentets historia av meditation och genom musiken sökande efter visdom.

Två låtar på cd:n har bytt plats jämfört med texthäftet, lätt att upptäcka, men det är lite synd att folksångsamlaren Elias Lönnrot i häftet kallas Lönnröt.