Gustaf Rosenberg’s Oil On Canvas

Dela den här recensionen:

Pianotrion slirar inte omkring på något halkigt musikgolv, men glider åt oväntade håll. Inledande Lila bankar envetet och länge ut sin väg, skarp i konturerna, många toner. Annars byter musiken ofta karaktär även mitt i en låt, men inte planlöst. Det finns en stram lekfullhet i pianisten och kompositören Gustaf Rosenbergs stil- och stämningsväxlingar, och här och där kärv romantik. Mario Ochoa på trummor och Marcus Björlin på basfiol kompletterar trion. 

Tangentnedslagen är tydliga och avgränsade, skarpt och tungt delar trummorna in (och ibland av) musiken med kraftfulla utropstecken och basfiolen driver och stöder traditionellt, mestadels med ett diskret flyt. Piano (mest) och trummor tar det största utrymmet, men på Otto’s blues (om en väns hund) och Salvation park (Jesusparken i Malmö) får Björlin soloutrymme som i traditionella jazzsammanhang. Båda styckena börjar i en dov blueskänsla men gasar på, hunden skuttar, och nog är det mer av sol, öl småstök och flaxande frisbees än stilla romantik i parken. Sex låtar på fyrtiotvå minuter.