Christopher Dominique

Dela den här recensionen:

Det är en vansinnigt snygg vit vinyltolvtummare som Christopher Dominique ger ut som solodebut. Pianisten, som främst har varit verksam i Växjö och jobbat med alltifrån Bob Hund till Lill-Babs och gjort träffsäker barnmusik med Doreen, klär sin musik i femtiotalsskrud. Jazzen är där, men det finns även ekon av rhythm’n’blues i pianospelet, och även när blåsarna Inge Petersson och Peter Asplund hamnar i centrum. Minor terror startar med vissel och en Rosa Pantern-känsla innan musiken landar i Jan Johansson/Georg Riedel-land. En annan Georg, Wadenius, gästar på två av de fyra spåren med sin elgitarr. Han håller en ganska låg profil. Småsvängigt med blås och bluesfeeling. Jag ser framför mig en skoldans någonstans i Sverige i mitten av 1950-talet. Ungdomar dansar. Lite väl … småputtrigt och anonymt.