Skivrecension

Melodic circles – Iranian urban classical music
Ur ett persiskt djup

Mehdi & Adib Rostami

Melodic circles – Iranian urban classical music

Skivbolag: ARC Music
Recenserad av: Gunder Wåhlberg
Publicerad: 20 nov 2018

Dela den här recensionen:

Persisk kultur har under århundraden haft ett brett inflytande i främst Mellanöstern med sina olika uttrycksformer. En betydelsefull del i denna bakgrund har den klassiska persiska konstmusiken, som ännu i dag har kunnat bevara sin traditionella uppbyggnad, framförandeform och instrumentering. Historiskt har den instrumentala musiken varit tätt knuten till den persiska diktningens främsta företrädare och har förstärkt det vokala framförandet av poesin. Men givetvis har musiken också haft sin självständiga roll som bärare av ett unikt konstnärligt uttryck. Den  mer moderna populärmusiken har inte tagit bort intresset för denna traditionellt inlärda musikform som ännu rör sig inom sina egna ramar och regler.

När ett nytt album med persisk klassisk musik nu ges ut är det en bekräftelse av en väl förankrad tradition, driven av såväl bevarande som försiktig utveckling. De båda musikerna, kusinerna Mehdi och Adib Rostami, bosatta i England, har båda en långvarig skolning inom den klassiska musikformen från sin uppväxt i Iran. De är var och en numera framstående musiker på stränginstrumentet setar, en liten luta som många ser som ett mästarinstrument, och handtrumman tombak som med sin eleganta rytmik kan följa lutans mest utbroderade tonföljder. Rostamis är flitigt anlitade som för fram den persiska konstmusiken med inlevelse och variation, de är både traditionella och nyskapande.

De centrala begreppen inom persisk musik är dastghah, gusheh och radif som är beteckningar på delar i den klingande byggnad som musiken ofta växer till. Rostamis visar med sina två instrument hur en enkel grundstruktur av inlärda melodifragment (gushehs) fogas samman. I långsamt växande melodiska slingor varieras delarna i takt och rytm för att  transformeras utifrån den känsla och skicklighet musikerna har tillägnat sig. Det avgörande för att nå fram till skönheten i persisk musik är solistens förmåga att improvisera över sitt inlärda grundmaterial och skapa något nytt inom sin valda tonskala (dastghah). Så är denna musiktradition också i ständig omvandling där detaljer och helhet i utförandet är ett växelspel mellan det mycket gamla och det samtida. Rostamis visar i sina melodiska cirklar ett mästerskap i sitt spel och hur de bygger en musik som både är traditionellt grundad och improvisatoriskt nysökande.


Fler recensioner

Annonser