Michele Rabbia, Gianluca Petrella, Eivind Aarset

Dela den här recensionen:

Tanken är god. Lost river är ett försök att skapa ambientjazz, med trummor, elektronik, trombon och gitarr. Tre musiker som kan varandra, som har samarbetat på tidigare skivor och projekt, och som borde vara något intressant på spåret. Tyvärr finns det ingenting som pekar framåt, musiken har fastnat i ett daterat sound, skivan hade möjligen varit lite intressant för 20-25 år sedan. Om jag hade varit Manfred Eicher, ECM-grundaren, som även producerat skivan, hade jag försökt få Rabbia, Petrella och Aarset att glömma allt de lärt sig och börja om på nytt. Men egentligen är det snarare Eicher som är problemet. Det stora, rymliga ECM-soundet tar bort känslan, musiken är platt och kall.
Den mörka, filmiska stämningen på Styx. Den korta, rytmiskt experimentella Flotsam. Aarsets gitarrmelodi på What floats beneath. Det finns som sagt intentioner, smågrejer som skulle kunna växa och göra musiken rikare. Kanske hade en duoplatta med Rabbia och Aarset varit mer lyckad. Petrellas trombon glider omkring utan att fylla någon större funktion. Men grundproblemet är helheten – mer sövande än suggestivt.