Stockholm Jazz Orchestra 

Dela den här recensionen:

Jag var där! Denna smått vidunderliga kväll i ett knökfullt och entusiastiskt Umeå Jazzstudio för bra precis ett år sedan, när Stockholms Jazz Orchestra gästade med sina Coltranetolkningar. Det stjärnspäckade sextonmannabandet under ledning av trumpetaren Fredrik Norén inledde med A love supreme, en 45 minuter lång svit i Duke Ellingtons anda, där ett häpnadsväckande solo av Tobias Wiklund är oförglömligt. Vad kan han inte få ut av en trumpet och en sordin?! Men aj – den är inte med på albumet. (Ge ut, ge ut!) Men en rejäl dos av Tobias Wiklunds expressiva trumpet hörs i Afro blue. 

Ja, albumet bjuder på många godbitar som ekvilibriststycket Giant steps där Piteåsonen och tenorsaxofonisten Robert Nordmark bländar med ett tyngdlöst och hisnande solo. Lika snabb och högtflygande är Johan Hörléns altsax. I Take the Coltrane stannar bandet plötsligt upp och lämnar plats för en intensiv dialog mellan Fredrik Lindborgs barytonsax och Karl Olanderssons trumpet. Sväng! Sväng! Stillsamt, känsligt vacker är Olanderssons trumpet i Central Park West. En minnesvärd kväll att glädjas åt i dessa corona-tider. Må vi snart få sådana upplevelser igen!