Juuri & Juuri

Dela den här recensionen:

Juuri & Juuri låter som inget annat, kan jag lätt konstatera redan på inledande Kyyrän matti. Framför allt på grund av den finländska tramporgelns okrönte kung Eero Grundströms så extremt intensiva spel på portaorgel.
I Västergötland fanns förr en väckelsepredikant vid namn Aron Johansson som är känd just för sitt vilda spel på tramporgel och det är lätt att försätta sig i något slags väckelsetrans av Juuri & Juuris musik.
Duons första cd var närmast en chockupplevelse för att den, trots att det handlade om en ganska vanlig instrumentkombination, var så nyskapande. Tvåan är intensivare, tyvärr inte bättre, men det är ju svårt att slå ett mästerverk. Korpin marssi har som tur är även lite lugnare partier, exempelvis i vackra Enlundin menuetti.
Emilia Lajunens stråkspel är fint men får stå lite i skymundan för orgelspelet. Grundström spelar även munspel på denna skiva vilket ger en trevlig men inte nödvändig variation.
Ett par visor framförs också, ännu mindre nödvändigt eftersom varken Emilia eller Eero är några stora sångare. Duons musikaliska tanke är att utforska låtar från en nyare och en äldre finsk musiktradition och vad som sker i mötet mellan dessa. Det gör de bland annat i hela tretton minuter i Kanteleella och kanske är det då som jag längtar tillbaka till skiva nummer ett som mest. Men Korpin marssi har också sina stora stunder, om än färre.