Groupa

Dela den här recensionen:

Efter hemländerna Sverige och Norge tar sig Groupa an musik från Island i sin serie tolkningar av nordiska tradlåtar, och redan i inledande polskan Sóĺblóm bjuder Jonas Simonson på makalöst snyggt altflöjtspel medan Terje Isungset mullrar på bastrumman och knattrar och skramlar på diverse instrument. I andra låtar spelar den senare mungiga på sitt ytterst personliga, intensiva sätt, där utrop och andning är självklara delar av svänget.

Men här finns också en del nyheter. Isungset plockar stundtals in en hi-hat vilket får hans egenartade slagverksrigg att påminna lite mer om ett vanligt trumset, och för första gången i serien tar trion in gästmusiker. Skúli Sverrissons elbas och Hilmar Jenssons elgitarr bidrar ibland till ett tungt groove, och andra gånger till det atmosfäriska klangutforskande som Groupa så gärna ägnar sig åt, där de traditionella melodierna närmast blir utgångspunkter för improvisationer.

De mörkt distade gitarrljuden, slagverksslamret, sälgflöjten och Mats Edéns viola d’amore bakom Bára Grímsdóttirs sång gör Til Vorsins till skivans kanske mest dramatiska spår, men i vanlig ordning är det svårt att utse några specifika höjdpunkter på en Groupa-skiva. Med eller utan gäster har de sin egen omisskännliga karaktär, vare sig de improviserar kring klanger eller drar igång sitt patenterade sväng, och alltihop är förstås oerhört bra.